onsdag 6 april 2016

Kan arbetarlitteratur se ut hur som helst?

"Hjälp mig Marduk och Belsebub, imorgon är det lönesamtal ..."


   Lyssnade på senaste Fantastisk podd, denna gång av Stockholmsgruppen. Avsnittet heter "Stil och ton", och Boel Bermann kastar ut frågan om inte fantasyn är den nya arbetarlitteraturen. Det utlöser en diskussion där Anders Björkelid säger: Arbetarlitteraturen ville skildra en faktisk verklighet /--/ De ville ju vara samhällsomstörtande, men de ville ju faktiskt skildra något befintligt. /--/ Jag tycker ju om det, men jag tycker att det är en skillnad för att det är ... arbetarlitteraturen är ju utpräglat mimetisk, det är ju verkligen inte fantasyn, eller science fiction eller skräcken ..."

Äntligen fick vi arbetskläder


   Och här är Björkelid helt ute och felorienterar. Som alla annan litteratur förändras arbetarlitteraturen. Det fina med att använda fantastik är att man kan gå ut över det utpräglat mimetiska, inte att det inte finns där. Henrik Johansson gör till exempel det redan i romanen "Av kött och blod", och även i den senaste novellsamlingen, vilket Livsmedelsarbetarnas tidning "Mål och medel" gör, där recensenten förklarar en av fördelarna med att inte låta sig begränsas till en bokstavstrogen tolkning av verkligheten: "Det är själva uppskruvningen – att bli osäker och inte känna igen det välbekanta – som är behållningen av att läsa Henrik Johanssons noveller och dikter."
I "Borde vara död" skildrar jag människor på samhällets botten, samt socialarbetare. Skildringen är många gånger utpräglat mimetisk, men blandar det med inslag av fantastik. Dessa är gestaltningar som går ut över den avbildande beskrivningen. Isa är till exempel en gestaltning av inkomstförhållanden som man kan läsa i om "Statussyndromet"av Marmot. Det finns ett litet omnämnande av Marmot i samband med den ökända scenen där Sebastian är tvungen att tvätta ur en nerbajsad källardusch som den uppmärksamme läsaren kan använda för att nysta vidare.
Chefen gnäller alltid om hur ensamt det är på toppen











2 kommentarer:

  1. Jag har i och för sig inte hunnit lyssna än, men just den där frågan fick mig att tänka på väldigt många böcker som jag tycker att gör just det du säger, något nytt med arbetarlitteraturen. För den, som alla andra genrer, är ju också föränderlig. Så ja, klart som fasen att fantasy, scifi och skräck kan vrida omkring i arbetarlitteraturen. Vilket du ju specifikt gör. Kul att få läsa om din syn på det.

    SvaraRadera
  2. Och kul att du kommenterade...

    SvaraRadera