torsdag 27 november 2014

Borde vara död - The Blockbustermovie



För närvarande läser jag igenom ett filmmanus. Av någon anledning har det samma titel som min senaste roman, och texten känns märkligt bekant. Det är faktiskt någon som fått för sig att min roman borde bli film. Folk är galna helt enkelt. Men jag är inte den som upplyser dem om att de borde käka neuroleptika istället för att försöka göra film av något jag skrivit.
I våras hörde en kille av sig och ville omvandla "Borde vara död" till filmmanus. Han har ett eget bolag med en ganska blygsam produktion men tänker satsa på att erbjuda manuset till ett större bolag. Jag har ingen aning hur det går utan tar ett steg i sänder. Så får vi se vad som kommer ut av det. Allt kan hända. I vilket fall som helst tar jag det som en komplimang att någon vill skriva om min roman till manus.

tisdag 25 november 2014

Skullfuck

Jag har sett en video med dejting-coachen Julien Blanc där han visar hur man ska ragga på japanska tjejer. Han böjer helt enkelt ner deras huvud mot sitt skrev och de bara fnittrar. Jag läste en text om hur man kunde bemöta honom som gick ut på att män helt enkelt skulle ragga på och flirta med honom. Man kan väl gissa att han inte är bisexuell och till slut skulle tycka det var lika jobbigt som de otrevliga raggningsknep han lär ut.
   Jag har faktiskt gjort så själv när jag var ung, mot killar som försökte köra med mig. Det var bara att börja stöta lite på dem så kom de av sig. Tafsa, slicka sig själv på överläppen, prata om hur sexiga de var när de tuffade sig.                    
   Jag tycker att man skulle göra ungefär som Julien själv lär ut mot honom. Böja ner hans huvud mot sitt skrev. Sen kunde man jucka honom i ansiktet. Gärna med en thaisusp av gjutjärn.
   Det skulle ge begreppet skullfuck en helt ny dimension.

onsdag 12 november 2014

Det verkliga Lundbygården

"Lundbygården var ett oansenligt hus i ett lika oansenligt bostadsområde nära Rambergets fot på Hisingen. Det var tre våninga högt och hade fyra ingångar. Det var inte som de andra husen i området"

Sådär beskrivs Lundbygården i början av Kapitel fyra i "Borde vara död". Och här nedan ser ni förebilden. Där arbetade jag under ett antal år. Ingången till kontoret går via dörren på kortsidan.







måndag 10 november 2014

Dödsekonomin



"Han tänkte på när han läst hur Marmot förklarade att ens samhällsposition påverkade livslängd och hälsa. Det handlade inte bara om hur mycket pengar man tjänade utan om vad man tyckte att man kunde göra med sina pengar i förhållande till andra."

"Isa såg sig om på folket som kom och gick på de breda trottoarerna. Gatubelysningen som strålkastare från fängelsetorn, lysande skyltar och varumärken som förbudstecken /--/ Bara att gå där väckte tanken på att den enda hon borde döda var sig själv. En mindervärdig konsument som existerade på nåder för att hon slukade andra defekta konsumenter som krälade omkring på samma nivå."
 
ur "Borde vara död"


lördag 8 november 2014

Anefur, romer och tiggare



Anefur


   Jag var på konferens om Bostad Först* för en tid sedan. Bland annat så lyssnade jag på Anefur. Han pratade om tiggare och beskrev hur det blivit en fråga som bara växt på hans skrivbord under hans tid som den förra regeringens hemlöshetssamordnare. Han sa flera intressanta saker. Bland annat så menade han att de som sitter på våra gator idag tidigare sökte arbete eller tiggde i länder som Grekland, Portugal och liknande, men i och med att den ekonomiska krisen främst drabbade den sydliga delen av Europa så sökte de sig till nordligare breddgrader. Det är helt enkelt Europas mest enorma fattigdom som sitter på våra gator. Och ett symtom på ett större systemfel i vår kapitalistiska ekonomi. Sug på den.
   Många av de som tigger är romer från Rumänien och Bulgarien. En romsk pension är på 380 kr/månad. Om man då kan tjäna typ 70-100 kr/dag på att tigga så är det kanske inte något konstigt att de kommer hit. Särskilt med tanke på att de ofta inte kan få arbete i hemlandet.
   Givetvis är de inte särskilt politiskt korrekta i länderna som tiggarna kommer ifrån. Man ser ner på romer. Om jag fattade det rätt - det låter nästan för galet för att vara sant - så hade Anefur varit i kontakt med rumänska myndigheter om tiggarproblematiken. De hade erbjudit sig att skicka poliser. För att röja tiggare från våra gator. Då har man en lite - annorlunda syn på problemet.
   Anefur talade om en händelse som uppmärksammats en del; ett slagsmål mellan två bulgariska tiggare där det sedan visat sig att den ena hade 53 000 i behån. Det här har tagits som intäkt för att tiggeriet är något slags kriminell organisering och att de egentligen har mycket pengar - för mycket pengar. För ingen går väl omkring med 53 000 i behån?
   Jo - inom romsk kultur så agerar helt enkelt en person i familjen/släkten kassör och samlar in pengarna. Att ha pengarna med sig är också minst lika tryggt som att lämna dem kvar i ett tält- eller husvagnsläger som kan utsättas för olika former av stöld eller attentat. Och om man är tio personer som tigger varje dag under några månader är det kanske inte så konstigt att man kan få ihop 53 000.
   Anefur pekade också på hur svenskar går till kyrkor och liknande och får matkassar gratis eller för en väldigt billig penning. Vi har en välfärdsstat i vårt land men även våra egna medborgare söker alltså någon form av bidrag från frivilliga ibland.
   En av mina kollegor berättade en intressant anekdot apropå tiggare. Han har träffat rumäner som tigger och som inte är romer. Tvärtom uttrycker de förakt för romer. Ändå kommer de förmodligen hit för att romerna banat vägen. En annan kollega berättade för mig att hon gått på Linnégatan när hon sett en gubbe skälla ut en tiggare. När min kollega undrade varför hon skällde på tiggaren började han skrika åt henne. Skälet? Tiggaren förfulade gatubilden. Själv undrar jag hur gubben såg ut. Uppfyllde han omgivningens estetiska krav? Vi kanske skulle börja skälla ut varandra för att vi tycker folk är feta och fula?
Bra sammanfattning av våldet mot tiggare. Länk.

Fast ni ska inte tro att jag bryr mig. Perny Lindgren vet något om mig som inte jag själv vet om hur fördomsfull jag är när hon skriver i sin analys av min roman:  "En av de som arbetar på boendet beskrivs som mörkhårig och att hon har ett romskt utseende, men det poängteras även direkt att det absolut inte är så." Insinuant skrivet? Förstås.

Svensk tiggare som förfular gatubilden i Bangkok



 * = Jag kanske ska förklara vad Bostad Först går ut på. Enkelt uttryckt innebär det att den hemlöse får flytta in i en lägenhet där det egentligen bara ställs tre krav på att hen ska få bo kvar: betala hyran, undvik störningar och se till att bostaden inte blir osanitär. Övriga åtgärder och insatser bestäms individuellt. Boende och behandling hålls alltså åtskilda. Tidigare var behandling i olika former ofta ett krav för att få någon typ av boende.
   Det här är en amerikansk modell men som så många andra dylika modeller går den inte riktigt att överföra i sin helhet. I USA har man t ex tillgång till fler lägenheter så att man lättare kan låta den boende flytta inom det egna bostadsbeståndet om de t ex involverar sig i lokala gäng. Sådant finns än så länge dåligt med möjligheter till på den svenska bostadsmarknaden.

tisdag 4 november 2014

Incident








Den här boken lånade jag hem från biblioteket någon gång i förpuberteten. Kommer inte ihåg hur gammal jag var. Jag läste den aldrig och visste knappt vad den handlade om eller vem författaren var. Jag tyckte mest att omslaget i sig var spännande. Konstiga varelser som såg ut som människor som var för feta eller för smala, för stora eller med för många ben eller inga ben i alls. Ett myllrande folkslag. Att en av monstren dessutom verkade lyfta ett fällgaller var extra spännande eftersom det antydde medeltid, slott, riddare och sådant.
Men när jag lät boken ligga framme tittade min pappa på den. Jag tror inte han kollade baksidestexten eller bläddrade i den. Såg bara på omslaget med granskande blick. Sedan sa han: "Det här är sjukt, det här är sjukt ..." Jag lämnade tillbaka den dagen efter.
Men min sjuka hjärna fick jag behålla.