Byggställningar

Det har kommit ett par recensioner här och här av senaste Eskapixantologin "Brinn era djävlar! Brinn!" där jag medverkar med en novell. Swedishzombie skriver att "Brinnande betong" utspelar sig i Göteborg, men gör den det?
   Det sannaste svaret är nog att den utspelar sig ingenstans eftersom förorten ifråga är namnlös, inte ett gatunamn nämns. Det betyder emellertid inte att den inte har förebilder.
   Alltsammans började med att jag läste reportageboken "Maffiakrig - nio avrättade män och staden de levde i" av Tobias Barkman och Joakim Palmkvist. När jag kom till avsnittet om kravallerna i Rosengård var det som om en liten författardemon trängt igenom hjärnbarken och börjat leka med synapserna. Den fick också näring av min läsning av "Reading the riots" om Londonkravallerna. Givetvis hade jag följt Rosengårdskravallerna kring källarmoskén. Jag bryr mig inte så mycket om moskéers vara och icke vara måste jag erkänna men inte ens alla i Rosengård såg det som en orsak. Ibland är sådant bara en katalysator, eller som den här personen uttrycker sig:

"Jag frågade killen om han var arg för att källarmoskén stängts. Han sa att han inte bryr sig om den. Han berättade att ingen ungdom bryr sig om den och att ingen kastade sten pga. det. ”Vissa gånger jag pratar med pappa att alla källarmoskéer borde stängas. Istället öppna fritidsgårdar”. Jag frågade om han var muslim. Han sa att han var det men att det räckte med den stora moskén.

Ovanstående citat är taget ur "Det är inte stenarna som gör ont", ett digert dokument som jag läste inför novellskrivandet. Det är en rapport som togs fram i och med Rosengårdskravallerna och man får ta del av röster från alla möjliga grupper som var involverade; barn, vuxna, räddningstjänst, poliser och så vidare. Väldigt givande med många fältanteckningar. Här är ett tv-inslag om vad som spelade in för att spä på missnöjet, och även inspirerade till scener i novellen. Det finns en artikel i Sydsvenskan där två reportrar intervjuar ungdomar i Rosengård. Den finns med som en scen i min novell, men min version är förstås mer äkta... Det var så det egentligen gick till... ;-)
   Förutom detta läste jag en artikelserie i Svd om våldsamma tjejer och hörde ett par radioinslag i ämnet.
   Ja, just det. Det är en fantastiknovell, med tydlig lutning åt skräckhållet. Bara så att ingen missar det.
Och så lite soundtrack till novellen. Finns här.