tisdag 2 augusti 2011

Mitten bestäms av var extremerna ligger

Hittade ett underbart citat idag:

"Denna neutraliserings mekanism formulerades redan 1938 av Robert Brasillach, den franska intellektuella fascisten, som såg sig själv som en “moderat” antisemit och uppfann formeln för rimlig antisemitism. “Vi ger oss tillåtelse att applådera halvjuden Charlie Chaplin, på bio; att beundra halvjuden Proust; att applådera Yehudi Menuhin, en jude … Vi vill inte döda någon, vill vi inte att organisera någon pogrom. Men vi tror också att det bästa sättet att hindra den instinktiva antisemitismens oförutsägbara handlingar är att organisera en rimlig antisemitism.”

Hela texten kan läsas här.

15 kommentarer:

  1. Amnet ar komplicerat. Kan man varna om "sin kultur" utan att riskera att kallas rasist?
    Alla landers historia, Frankrikes speciellt mycket, ar en historia om hur folk avloser folk, eller blandar sig med varandra; Galler, romare, koloniserade som vill bo i moderslandet. Och var ska man dra gransen; nar blev Frankrike (eller Sverige) 100% vart sin flagga? Stormakts-Sverige med Finland, Estland, Lettland osv; eller det tysta, fega Sverige som smog pa tarna nar nazitagen rullade igenom landet med fordragna gardiner?
    En extrem losning pa det multikulturella problemet ar att avskaffa granserna totalt; vi ar alla varldsmedborgare och alskar alla varandra och accepterar varandras livsstilar...Sharia, den muslimska lagen, tillsammans med den mosaiska lagen och manga andra har forstas en given plats i en multikulturell varld...Och klaga inte om du rakar bo intill en nybyggd moske; om du inte gillar att bli vackt av morgonbonen ar du fri att flytta...

    SvaraRadera
  2. För och främst är ordet multikulti ett hittepåord. För det andra: vem fan har bestämt att det är ett problem? Just ja, rasisterna. I alla andra världar och verklighetar - kan man säga så? - handlar problem om klass; de fattigaste är mer benägna att hamna utanför lagen. De fattiga är alltid de förtryckta. De fattiga är de som rassarna blundar för. Om de inte gör det faller deras världsbild samman som ett korthus i en tornado liknande dem i 2012.

    Antisemitism är bara en liten del av vansinnet. Men det är vansinne. All form av rasism: dö nu. Snälla!

    SvaraRadera
  3. Klart man kan värna sin egen kultur utan att vara rasist. Själv tycker jag att vi har lyckats rätt bra i västerlandet. Men mycket som vi tar för självklart har uppstått genom kamp och konflikt. Är arbetsrätt en del av vår kultur t ex? Hur kan det då komma sig att vita, etablerade människor vill avskaffa eller reducera den?
    Anklagad för att bli rasist kan man förstås bli, men i ett ge och ta förhållande så får man räkna med att inte få igenom alla rasistanklagelser.
    Vad gäller exempelvis moskén: Muslimerna får ta hänsyn till grannarna precis som vilken granne som helst som får räkna med att han/hon inte kan spela hårdrock för tidigt/sent. Jag tror inte en kristen kyrka kan gå bananas med kyrkklockorna hur som helst.
    Jag hade gärna sett upplösta gränser, men alla kan inte göra hur de vill. Lagen ska vara sekulär och lika för alla. Religion är en privatsak. Alla kan inte bli tillfredställda. JV som jag själv växte upp i är inte så mycket bättre än valfri shariavurmande muslim, men de får finna sig i att inte sätta Gud till överhuvud över alla andra. Jämlikhet gäller åt båda hållen. Folk som vill ha religiösa lagar får fatta att de inte kan räkna med att folk som typ vill leva efter andra lagar bara kommer att finna sig i det.
    Antisemitism är bara en liten del av vansinnet, men vad jag främst ville åt var resonemanget i sig. Vilka resonemang för vi nu som liknar och kanske kommer att betraktas som lika aparta om fyrtio, femtio år?

    SvaraRadera
  4. Stammer inte riktigt med att de fattiga alltid ar de fortryckta; se bara t ex pa judarna i Hitler-Tyskland, de bestals pa sina konstsamlingar mm.
    Om man undviker ordet problem och anvander Gerd Baumanns "The Multicultural Riddle" istallet, sa star man anda infor ett problem: Massor av manniskor med olika bakgrund ska samsas om en mangd saker; naturresurser, musiksmak, religionspreferenser...
    Klassdefinitionen av problemet ar heller inte tillrackligt; idag ar andra minoriteter ocksa klassade som fortryckta; homosexuella osv. Gransdragningen flyttas hela tiden, nagot som Pals inlagg belyser: Mitten flyttas.
    Ju mer som ges av handen, desto mer tages; Indianer i Sydamerikas regnskogar kallar sig plotsligt for stammar; och en stam pa 5000 pers ska aga naturtillgangar stora som ett medelstort europeiskt land. Etnicitet anvands som ett satt att roffa at sig fordelar, "vi Kayapoindianer har ratt till regnskogen"! Eller om en etnisk grupp flyttar: "Mannen har ratt att sla Kvinnan enligt var lag, och sa ska det vara aven om vi bor i Sverige".
    Klass, etnicitet, genus, generation: Multikulturalism...att fa allt detta att samsas AR ett problem.
    For ovrigt kan man val saga att Marx ar en av de forsta att peka pa problemet, och ocksa foresla en losning; Gor revolution och doda alla du inte gillar! Senare modenycker har bytt ut "klass" mot "etnicitet", "kvinnor", "bogar"; alla anvander sig av Marx for att inta offerlammets skepnad.
    Mitten, det normala, flyttas standigt och har gjort sa i alla tider och platser; i globaliseringstider gar allt bara sa mycket fortare, vilket ar svarare att absorbera (tror jag).
    "Kulturchock" (pa gott och ont) kan man fa om man flyger fran Kopenhamn till karachi, och det ar inte sa mycket att gora at. Daremot, om manniskor inte vill ha ett Karachi mitt i Danmark, sa kan jag forsta det. Den som har en losning pa detta problem fortjanar Nobelpris i en massa olika amnen.

    SvaraRadera
  5. Cadial;
    det är intressant fråga du ställer. Jag ser en självklar skillnad mellan att älska och värna delar av sin egen kultur och att anse att den är högre stående än andras. Jag ser det som positivt, oavsett om det är lokala dialekter eller dalahästar man vill hålla högt spelar mindre roll.
    Själv är jag fortfarande efter alla års tröskande i det här jävla samhället fortfarande vansinnigt kär i den svenska naturen och språket. Jag älskar att lära mig använda det och göra mitt bästa för att trixa med det, trots allt skrivande i stort och smått tröttnar jag aldrig på det. Tycker snarare det ger en större nyfikenhet på andra kulturer och språk.

    Sen får vill jag tillägga att man får skilja på det samhällets regim och dess feghet och på folket. Massor av svenskar ställde frivilligt upp för finland, hjälpte norska motståndsrörelsen. I en bok av sture dahlström berättas också hur arbetargrabbarna brukade i värmlandstrakten brukade gå ner till tågstationen där tysktågen stannade till och ställde till trassel för både trupperna och den lokala polisen, som hjälpte tyskarna.

    SvaraRadera
  6. Det är alltid ett problem att få människor att samsas. Man kan inte leva med människor men inte utan dem heller, menar jag. Kan knappt samsas med mig själv känns det som ibland... Det finns anomalier men jag tror ändå att klassproblematiken är grunden i det hela. När de priviligerade tar för sig med oschyssta medel så lär sig de opriviligerade att göra samma sak. Man använder sig av de fördelar man har. Just indianerna blir ett intressant exempel med tanke på hur storbolag, med hjälp av staten, kör över ursprungsbefolkningar totalt, bl a med hjälp av vårt fina företag Skanska, som jag skrivit lite om här:http://varldenskabrinna.blogspot.com/2010/09/stolt-over-att-vara-svensk.html
    Jag tror att en större jämlikhet - med allt vad det innebär av både skyldiheter och rättigheter - kombinerat med en genomskinlighet i samhället är det bästa. Vi ska ha hyfsat lika villkor och möjligheter, med inbyggda hinder för att inte korrumperas. Men att komma dit? Det är inget för en enda. För något sådant krävs det många.

    SvaraRadera
  7. Jag håller med Stewe om att skilja på att värna sin kultur och att se den som överlägsen. Jag känner likadant.

    SvaraRadera
  8. Jag skrev ang den första kommentaren.

    Men. Rasismen är en del av klassförtrycket. Inte tvärtom. 8) Samma sak med kvinnoförtryck. Och allt annat förtryck. Det handlar om att ta bort "deras värde", för att rättfärdiga värdelös behandling. Jag kan skriva spaltmil om detta. Men jag besparar er. :D

    Och givetvis är arbetsrätt en del av vår kultur.

    Märkligt att just judarna alltid måste användas som exempel. Som om det vore någon slags norm. Här handlar det ju om att demonisera - ta bort deras värde, för att kunna skylla allt ont på någon annan. Islam har fått judarnas platts som hatobjekt nr ett av rassarna. De behöver en demon att hata.

    Jag hatar hatarna. 8)

    SvaraRadera
  9. Cadial: Du har fel. Klassbegreppet räcker helt och fullt. Förutom då man talar om de som bara är rasister. De är korkade.

    Sydamerika är en fråga som kräver bra mycket mer än ett hånfullt: 5000 stammedlemmar bestämmer över naturresurser stora som ett europeiskt land - det finns företag som bestämmer över mycket mer - men som skiter fullständigt vilket land de förpestar. Och ingen jävla stam i sydamerika bestämmer över någonting. Det finns EN president som är indian. Han tog tillbaka naturresurserna till LANDET. Nu har Bolivia fått bukt med analfabetismen.

    Flumsnack. De minoriteter som förtrycks, de förtrycks i regel alltid av religion. Religion används som maktmedel. Så, det jag skrev gäller allt jämt. Tragiskt nog.

    Generation? Multi... Nej. sdretorik kan dra aids över sig.

    SvaraRadera
  10. Jag tycker att klassbegreppet är en bra grund, men det finns anomalier där. Som Cadial skriver om rikare judar som plundrades. Man kan också se det i förhållande till kvinnor där en rikare kvinna kanske ändå har sämre rättigheter än en mindre bemedlad man beroende på hur normerande mannen är i samhället.
    Jag håller med dig om indianerna, men jag tycker det är onödigt att skriva att Cadial är hånfull. Jag tycker det är intressanta frågor han ställer även om jag inte håller med. Det är inte heller så konstigt, ser man bara uppgifterna om att en liten stam kräver en massa land för sig själv och inte tänker in exempelvis storföretagens militanta kapitalism så är det lätt att tycka så.

    SvaraRadera
  11. Fredrik;
    Självklart blir judarna norm, inte minst efter Förintelsen som präglat europa de senaste seklet.
    Förr existerande inte de stora folkinflyttningarna till europa på samma sätt, ett av undantagen var just judarna, ett folk utan land som snart utsattes för fördomar och förföljelse. De var liksom första folkslaget som det bedrevs riktig häxjakt på.

    SvaraRadera
  12. Pål: Ja. Judarna. Men det motsäger inte det jag säger. Det är bara ännu en del av förtrycket. De med makt riktar allt hat mot en utvald grupp. De kanske var ekonomiskt oberoende, men gällde väl knappast alla judar? Bara en del av dem.

    Jag håller på att öva mig att bli mindre otrevlig. Det går sådär. 8)

    Jag ber om ursäkt. Men jag menar det. Jag skall dock uttrycka mig bättre.

    Stewe: Japp. Skriver under på det.

    SvaraRadera
  13. Pål: Ang stammarna. Jo. Men det är där jag har mitt problem. Då man diskuterar med oliktänkande, speciellt de som klickar gilla på sd, upptäcker man - jag - alltid att de har gigantiska hål i sina resonemang. De utesluter helt enkelt 99% av verkligheten för att få sina argument att gå ihop.

    Det är då jag blir otrevlig.

    Men jag ska öva. Jag är lite leds på att alltid bli bennyhillklappad på skallen, och därmed avfärdad som dåre. Jag må vara en dåre. Men det är jag inte ensam om. 8)

    SvaraRadera
  14. He he, jag kan vara rätt hetsig själv IRL. Fördelen med internet är att man kan vänta med att skriva ett inlägg, läsa igenom en gång extra och liknande. Man kan dessutom nagelfara argumenten hos den man diskuterar med på ett helt annat sätt. Känn din fiende.

    SvaraRadera
  15. Det kan man göra. Om man inte ser rött och angriper i vilt raseri. Det är min metod. Den som jag försöker avvänja mig från. 8)

    SvaraRadera