lördag 18 oktober 2014

Santa Muerte



Jag gick på en föreläsning om Santa Muerte som hölls av Fredrik Gregorius på Humanisten här i Göteborg. Föreläsningen anordnades av religionsvetenskapliga föreningen.
Jag har tidigare skrivit en novell, "Den nostalgiske guden", där jag skildrar något slags variant på Santa Muerte-gestalten så jag var nyfiken på vad den här forskaren hade att säga.
   Santa Muerte är ett folkhelgon, alltså inte erkänd av katolska kyrkan. Här finns en likhet med San Simón som jag figurerar i "Borde vara död". Liksom man offrar cigarrer och sprit till San Simón så offrar man tequila, marijuana, sedlar, blommor, choklad och vatten till Santa Muerte. Hon - Santa Muerte framställs oftast som en kvinnlig gestalt - sägs göra saker snabbt och blir därför törstig snabbt, därav vattenoffret. Gregorius spekulerade dock i att törsten hade något med hennes tequiladrickande att göra. Kort sagt så offrar man alltsomoftast sådant som man tycker om att äta och dricka. Vissa äter inte förrän de offrat en del av maten till Santa Muerte. Det anses hädiskt att låta dålig frukt och vissna blommor stå framme åt henne. Det ska vara nytt och fräscht.
   Det är en väldigt kommersiell kult, bl a berättade Gregorius om en Santa Muerte klädd i en klänning av dollarsedlar. Det finns tvålar, kepsar, ljus och allt möjligt som man kan köpa på Botanicor, ockulta affärer, men i enstaka fall även i vanliga varuhus. Kulten sägs ha fem miljoner anhängare i Mexiko men har även spridit sig till USA.
   Santa Muerte nämns första gången i ett inkvisitionsdokument från 1792. Det berättas om att hon bands och piskades av indianerna som på det sättet försökte få henne att uppfylla deras önskningar. Hon har dykt upp i media under 1900talet i samband med ett fall där man fångade in en kidnappare som skar av öronen på sina kidnappare. Han fick ta med sig sin gud in i fängelset, något som vållades viss uppståndelse.
   Mycket av kunskapen om Santa Muerte-tempel kom till en början från polisens razzior men hon dyrkas inte bara av galna magiker och drogbaroner utan alltsomoftast av vanlig, fattiga katoliker. Däremot så kan det väl sägas att hon ofta dyrkas folk som befinner sig i en tillvaro där de kan drabbas av våld. Det gäller poliser och kriminella men också HBTQ-folk. Och folk inom sexindustrin. Lite paradoxalt kan man tycka med tanke på att det inte anses okej att visa sig naken inför helgonet varför de prostituerade täcker över henne när de utför sitt värv.
   Något jag själv tycker är intressant med den här typen av religiösa rörelser är blandningen av nytt och gammalt. Exempelvis är en av hymnerna till Santa Muerte egentligen en fotbollsramsa där man blytt ut lagets namn.
Och för den som vill läsa min novell "Den nostagliske guden", klicka på länken nedan. Novellen har tidigare publicerats i tidskriften Minotauren och även i antologin "Syner i natten: Ett skräckgalleri" (Aleph Bokförlag 2003)
Om man trycker på menu (download doc) så kan man ladda ner ett mer läsligt dokument.

Eggert-Nostalgiske_guden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar