lördag 21 april 2012

En ensam värld av måne och regn

Jag har varit ute och tågluffat med familjen. Jag, min fru och mina två barn på elva och åtta åkte till Amsterdam, Bryssel, Paris, Prag, Hamburg, Dresden och Köpenhamn under något mer än två veckor.
   Något som fascinerade en del var förstås arkitekturen. Bryssels hus är rätt prydlig och fina på framsidan men på baksidan kan det ibland var rena kaoset. Tillbyggnader i olika form och höjd, gärna med något slags balkongliknande uteplats utan räcken med några torra växter, klädstreck och skorstenar.
   När jag såg taklinjen i Paris centrum kom jag att tänka på gamla filmer där man jagar varandra över taken och Aristocats. Det är som en egen värld där upp, en bergskedja skapad av människor, med dalar och toppar, bråddjup och torn. Det finns en del konstärliga verk som handlar om människor, eller andra varelser, som lever i kloaker och tunnelbanesystem, men det är väl inte lika vanligt att man anväder sig av taken? Jag spann loss i fantasier om fladdermusvarelser på tak och vindar som endast kommer fram när mörkret fallit. Månens folk som vi bara hör dunsarna av mot våra tak. En ballerina söker upp dem för att lära sig deras elegans och lätthet och betalar priset för att korsa det naturligas gräns.
   Jag lade också märke till graffitin som gärna förekom högt upp på väggarna intill sneda tak eller längs väggstegar. På en del platser krävdes det nog att man trotsade sina svindelkänslor och passade sig för plötsliga kastvindar.
   När jag åkte genom Paris såg jag en grafittimålning som föreställde en hög med stiliserade dödsskallar. Väldigt snyggt målat. Graffaren hade gått ut på det sneda plåttaket åtskilliga våningar ovanför gatan och målat på väggen till ett ännu högre hus. Jag ser en gotisk graffare framför mig i svart och med huva, som väver sin dödsbesvärjelse med sprejburken; försöker nå en annan stad bortom de levandes där han ännu en gång ska möta dem som han trodde att han älskade.

5 kommentarer:

  1. Välkommen tillbaka och fantastiskt skrivet. Verkar som resan stimulerat fantasiknölarna, så jävla bra inlägg.
    Hade gärna sett de där gamla städerna och spanat arkitektur. Märkligt, för inte hur länge sen som helst drömde jag om att besöka främmande städers skumma hak och träffa lösaktiga damer, nu är det mer "nej men att glo på ett gammal ruckel hade verkligen varit nåt..."

    SvaraRadera
  2. Är det måntro Polanskis Frantic du syftar på? Du tycks i alla fall ha fått uppslag till nästa roman? Spännande!

    SvaraRadera
  3. Swedish zombie: Jag tycker mig ha sett en handfull filmer där man stundvis jagar varandra över hustaken. Såg mycket fransk film i min ungdom. Kommer dock inte ihåg om jag ens sett Frantic.
    Stewe: Främmande städers skumma hak skulle väl bara resultera i att jag blev rånad... Man kan ju välja några schyssta ruckel. St: Veidtskatedralen i Prag var t ex riktigt trevlig.
    Det kostar förstås en del att resa såhär och vi har väl bränt rätt mycket av våra besparingar trots att vi jobbar heltid (nästan i alla fall) båda två, men man kan se till att planera bra med vandrarhem istället för hotell, och att äta mat man handlar i affärer istället för att äta ute.

    SvaraRadera
  4. "Karlsson, Karlsson, världens bästa Karlsson..." Haha förlåt för att jag förstör stämningen ^^ Måste väl förresten räkna med "Ringaren i Notre Dame"? Om vi nu tänker att mystiska (och lite halvdöva) personer som lever uppe i klocktorn också får räknas med i kategorin "tak/vindar".

    SvaraRadera
  5. Ha ha, tycker du bidrar med en härlig stämning Cilia.

    SvaraRadera